Såvida ett utdrag från belastningsregistret inte är ett lagkrav är det ett paragraf 9 utdrag avsett för enskild person som traditionellt efterfrågas av arbetsgivare inför anställning. Syftet med detta utdraget är dock inte att använda det inför anställning utan för att en privatperson ska kunna få kännedom om de eventuella uppgifter som förekommer om densamme i Polisens belastningsregister.
På Polisens hemsida står det att
Syftet med utdraget är att du själv kan kontrollera dina uppgifter i belastningsregistret. Det är inte meningen att det här utdraget ska visas för arbetsgivaren.
Det som företag sedan måste ta ställning till är vad som väger tyngst, personers integritet eller att få reda på om personen har ett brottsligt förflutet.
I den senaste utredningen angående utdrag ur belastningsregistret, tillkallad av regeringen den 23 maj 2013, fick en grupp sakkunniga1 i uppdrag se över frågan om utdrag ur belastningsregistret i arbetslivet.
Utredningen konstaterade att det förekommer arbetsgivare som begär registerutdrag av arbetssökande även där författningsstöd saknas för en sådan förfrågan. Det är, som tidigare nämnt, möjligt för arbetsgivare att begära ett paragraf 9 utdrag avsett för enskild person inför anställning. Då lagstöd för utdrag ut belastningsregistret saknas, är det detta utdrag som arbetssökande ibland efterfrågas att ta med inför intervju. I utredningen föreslogs, i sitt betänkande, ett förbud mot att kräva ett utdrag ut belastningsregistret av en arbetssökande då arbetsgivaren saknar stöd från lagen.
År 2013, levererade Rikspolisstyrelsen omkring 220 000 utdrag av typen utdrag där den enskilde vill ta del av uppgifter om sig själv i registret. Under år 2017 hade antalet levererade utdrag för enskilt bruk ökat till omkring 300 000. Enligt utredningen begärdes troligtvis en stor del av dessa utdrag inför anställning.
1 Utredarna utgjordes av chefen för Arbetsdomstolen (Michaël Koch), rättssakkunniga från Arbetsmarknadsdepartementet och Justitiedepartementet, arbetsrättsjurister från Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Arbetsgivarverket, Landsorganisationen (LO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt chefsjuristen för Sveriges akademikers centralorganisation (Saco).
